Hej och hå! Här sitter jag och arbetar på postern inför sista uppgiften. Jag känner mig lite klar, men ändå inte. Dessvärre är det inga bilder och det känns ju sjukt tråkigt, men jag skall följa med A och ta bild på när han tränar så det faktiskt blir någon bild på hur det ser ut. I övrigt är det en massa text och man undrar... är det för mycket information, för lite? Eller ska jag göra om det helt, nä jag vet inte! Jag kommer ju, som vanligt, att satsa på VG men då det är sista uppgiften känner jag att jag faktiskt bara vill ha det överstökat egentligen! Men det blir som det blir, som sagt! I övrigt har vi besök både från grannar idag samt att J kommer senare och umgås. Fast mest ska vi plugga tills det är födelsedagskalas imorgon, hähä! Allting är fixat med bord och taxi så det är bara på med partyhumöret och få hit folket!

I onsdags var vi i Enköping och åt middag med familjen. Jag fick en ny iPhone 6plus och pengar till att köpa hund, hihi! Vi umgicks hela kvällen och det var verkligen himla mysigt! Jag älskar mobilen och pengarna är i pengaburken, minsann! Vad gäller hund har vi fått OK på att B ska säljas och nu återstår planering inför provtiden och sådant. Nu vill jag verkligen bara att sommaren ska swisha förbi så augusti är här och man kan hämta henne! Så himla spänd kan jag säga, och inköpslistan blir lång. Det skall köpas skålar, bäddar, dummies, koppel, halsband (med namn, hähä!) och ja allt möjligt! Jag har kontakt med några jägare och det känns också toppen! Att kunna börja träna i lugn och ro vad gäller jakt trots att jag ännu inte tagit jägarexamen.

Kan ni förstår att jag är nervös? Ibland dagdrömmer jag och ibland är jag vettskrämd! Tänk om si tänk om så. Men så tänker jag, tänk om allting så ordnar sig allt ändå! Jag är nog alltid mest nervös att jag ska förstöra en hund, av någon anledning. Och dom som känner mig vet att jag alltid har press att göra saker rätt, inte vinnarskalle på så vis men att inte göra fel och t.ex. få skäll eller må dåligt över det. Så att göra rätt, det är alltid den pressen och på så vis är det ju väldigt rätt att göra fel istället. Men istället övar jag på att ta det lugnt, sänka förväntningar på mig och bara liksom.. köra på som vanligt! Jag älskar hundar, hundträning och jag har längtat efter min egen trogne följare sedan dagen jag föddes. Så i slutändan blir det nog bra, men jag tror att första tiden kommer jag (säkert hund å) vara nervös och överkompenserande, haha. "Tänk om hon sover dåligt, eller måste kissa, eller inte har tränat ordentligt" o.s.v. Och det är sådant jag ska öva på att få bort, och det gör det ju tillslut!

Nu har jag tagit paus i pluggandet och borde återegå, men istället ska jag nog kolla på alla saker man kan köpa till hunden! Hujedamig Asia, men vadå? Det pirrar minsann! Så hoppas jag att TykeTok och B funkar bra ihop också! Som S sa, kanske inte bästa vänner men inte bästa ovänner heller! Men det tror jag nog verkligen det går bra! 
 
 

 
Dagen börjar med fantastisk sol och man blir glad och taggad, tanken var att kila iväg till stan och fixa inför helgen, handla lite present till bror och kanske någon ny tröja till mig själv. Men istället försvinner glädjen helt. Det är ensamt och tråkigt, solen är borta och jag känner bara.. blä! Sen att jag inte vill åka själv egentligen men inte riktigt heller har någon att vara med blev idag lite jobbigt. Vanligtvis bryr jag mig faktiskt inte, det är som det är och så har det varit nästan hela tiden, jag umgås inte med speciellt många och "har" ingen att direkt höra av mig till för att prata eller sticka iväg någonstans med. Förutom R såklart, som idag ska plugga med A så ingen av dom är liksom tillgängliga. Idag blev just det lite extrajobbigt och jag fick mig en funderare på vad jag egentligen skulle göra den lediga tiden under sommaren när jag inte jobbar, det känns som att jag kommer bli helt jäkla knäpp och ensam. Faktiskt.

Så nu sitter jag hemma, borde plugga och borde åka till stan för att fixa alla saker. Men inget av det görs. Jag glor och är lite nere istället, faktiskt. Men jag ska väl göra något av det snart, bara att ta sig i kragen. Jag får försöka ta upp glädjen lite med att köpa något fint till mig själv, jag fyller ju ändå 25 snart! Vad det blir vet jag inte. Ska jag ha klänning på lördag, eller någon ny fin tröja? Eller... puh! Svårt, himla svårt! Jag har en svart kjol jag bara använt en gång så det hade varit fint med någon blus eller så till den som man kan ha, faktiskt. Men sen blir kanske inte vädret kjolvänligt, men då får man ha strumpbyxor, eller hur? Äsch, vi får se helt enkelt! Först ska det väl sluta regna så man kan komma iväg, just nu öser det ned.. Vad hände med solen?

Igår då? Då hade vi tredje examinationen, en presentation, som gick bra! Nu är det sista uppgiften kvar innan skolan är slut för denna gång. Som vanligt är jag nervös! Det är en poster och jag vet inte hur jag ska få in all text där, vilken utmaning! Men jag får försöka lösa det, helt enkelt. Nu har jag fått flera G så det känns som att det spelar ingen roll om jag får VG eller G nu, ändå.. Men självfallet går jag alltid för VG, men min VG-streak är ändå över nu så.. Inget går som det ska, känns det som! Hur som helst har jag funnit en massa artiklar som behövdes, nu är egentligen kruxet att få in det i postern faktiskt. Det känns både nervöst och lugnande.. Nåja! I övrigt förösker jag att inte panika inför sommaren, jag vill verkligen inte vara själv.. Det känns så himla uschligt när jag jobbar 2-3 gånger i veckan och resten av tiden bara ska glo? Hade allt gått till sig så hade vi kunnat ha hund redan under sommaren och påbörjat provtiden, egentligen, men med 26h pass blir det så himla kärvt. Så himla tråkigt att så få dagar under en vecka ska krångla till allt, faktiskt! Nåja..

Nä, nu är det rätt mycket negativitet här känner jag. Men så är det. Jag skall försöka fixa lite med postern och smita iväg när regnet har lugnat ned sig. Jävla regn! Hoppas det inte regnar hela dagen.. Men ja, världens mest negativa inlägg idag. Men så är det! Hej och hå!
Då har mitt första 26h pass avklarats! Det gick bra, mestadels gick tiden fort som fasiken, medan ibland så blev det lugnare och inte mycket att göra. Men börja ta med datorn och sådant kan nog vara någonting till senare, dock i sommar tror jag det blir mer att hitta på! Men detta betyder alltså att jag missade en pluggdag så jag sitter och tar igen det nu. Det är inte megastressigt men det blir en liten press, förhoppningsvis går det bra ändå! På måndag har vi examination om praktiskt hälsoinriktat förändringsarbete. Vad innebär det? Jo, för mig innebär det att jag intervjuade S (världens bästa granne, tack!!) och tar fram en presentation kring vad det är hon gör, hur det går till, vilka personer hon möter (i vilka steg utifrån en modell) samt hur man skulle kunna förändra det och "göra det bättre", så att säga, utifrån litteratur. Just nu är jag typ klar, men det blir nog mer att tillföra sen. Det är lite text men desto mer att prata om, himla intressnat ämne och det är verkligen peppande!

När intervjun var klar satt vi och babblade lite och tänk vad behövligt det var! Som jag sagt tusen gånger, jag är så tacksam över R och A, men det är alldeles speciellt refreshing med en härlig tjejgranne som vet precis hur man kan känna. Man slipper förklara känslorna i detalj för man förstår! Så himla skönt att få lufta lite, att veta man inte alltid är ensam i alla sina känslor och ändå känna att det är helt ok. Ja, fasiken vad det behövdes. Det gjorde mig mer glad och peppad! Nu måste man väl kunna spurta dessa sista två veckor, eller hur? Dock är det ju mycket att hitta på också så man får knöka in plugg varstans det får plats. Nästa vecka är det ju examination, besöka Enköping för firande, få besök och även ha kalas. Och alla dessa dagar ska man även hinna med att göra hela postern, hujedamig! Men det går nog an!

Snart (skrivet igår!) kommer A hem och vi ska göra lite kött och potatis med bearnaisesås (mums!!) för att sedan kolla lite serier. Sedan skall jag fortsätta med lite presentation och kanske påbörja postern också, faktiskt. Sedan får vi väl se vad som händer? Kanske blir en hemmakväll, helt enkelt. Dock är jag sugen på kebab.. Så fortsätter suget skall jag övertyga min karl att det är vad som behövs! Förövrigt! Har ni tänkt på att man ibland går in i sin vardagliga vardag att man glömmer allt runtom, alla små fantastiska ting? Jag stod i affären och sms'ade A för att fråga om han var hemma, samtidigt som jag skrev det började jag flina och tänka, hemma.. hos oss! För vi bor ihop! Så vips, blev jag sådär härligt glad och löjlig över den vardagliga saken jag tog för givet. För det gör jag ju.. Jag vaknar med honom, somnar med honom, frukost, lunch, middag o.s.v. Det är vanligt och vardagligt, men ibland pirrar det till och jag inser att jag bor faktiskt med min livs kärlek och får leva livet med honom. Det blir nästan lite glömt. Så jag älskar faktiskt dessa små "komihåg"-stunder som bubblar upp i kroppen!

Idag, (som sagt, det ovan är skrivet igår) så pluggar jag. Är faktiskt riktigt nervös över dessa två sista uppgifter, det känns som att jag inte riktigt gör det ordentligt.. Men det visar sig isåfall, eller hur? Snart är det juni och alltså en månad närmre det eventuella hundköpet. Jag bubblar! Igår satt jag och stirrade ut genom fönstret i det ack så regniga vädret och A undrade vad jag funderade på och jag sa äh, det är bara hundtankar som vanligt. Varpå han bad mig förklara. Och jag satt faktiskt och tänkte på hur det skulle kännas, skulle man alltid ha tid, skulle jag orka mig ut i dessa vädertider, hur det skulle kännas helt enkelt. Han frågade vad jag kom fram till och ja! Det känns bara mer bra, jag skulle absolut orka mig ut utan tvekan (skön tanke!) och vet med mig att är det kallt så tar man på sig kläder och springer sig varm i skogsbus, ändå! Och det är en fin och glad tanke, att veta det. Hela livet är inte solsken och blå himmel, det är alla fyra årstider! Vad gäller tiden vet jag att man inte alltid har tid till någonting, och även så ser livet ut.

Men hur löser man det då? Så som jag tänker är att man har inte alltid tid, men man har alltid tid. Förstår ni? Det finns inte en dag där hela 24h är helt lediga, men det finns alltid dagar där strötimmar är fria. Så som mitt liv ser ut nu vad gäller skola vet jag att man börjar 9,10,11 eller så, med enstaka gånger vid 8. Alltså innebär det att allt som oftast finns det himla mycket tid att gå ut på morgonen för en kickstart i skogen; vardagslydnad, skogslydnad eller dummyträning spelar väl ingen roll, för det finns tid för något av dessa! Just med skolan ser jag det tämligen enkelt att införa hundetider ute för träning och promenader, och tämligen behövande. Vad gäller jobb senare så beror det helt på, såklart, när man börjar. Där kanske det blir kruxigt att träna 6 på morgonen vareviga morgon (speciellt mörka vintern, vilket också kan vara spännande!) men då jag räknar med att finna jobb där hund är tillåtet har vi lunchtider och bensträckare att finna något kul att göra. Därefter, om det nu är 17, så får man lägga upp sitt liv så det passar alla inblandade. Men som ni förstår ser jag det som att man har tid på ett eller annat sätt. Sen med barn? Ja, det blir klurigt när det nu sker, men även dom ska ju ut och leka så man får slå två och tre flugor i en smäll helt enkelt! Jag försöker helt enkelt se allting positivt, och att tid finnes!

Sedan, för att fortsätta på tiden, är nu snart sommaren igång som sagt. Jag längtar till den samtidigt som jag vill att den ska flyga förbi så någonting börjar hända. Så att jag får komma hem till min stora lurviga kärlek! Fantiserar jag för fulla muggar? Japp, definitivt! Dagligen! Men så är det, det gör mig mysig och glad! Men nu måste jag sluta fantisera så jag kan skriva på lite mer uppgifter innan jag skall iväg och titta på A när han spelar match!

Hejsvejs, chickens!

mys!