Idag är en grå och tråkig dag, minst sagt. Vi ska skriva om doping och jag är fast.. Totalt fast! Jag var inne på bodybuilding men bytte helt och ska skriva om skyttesport istället. Det kan bli kul (om än svårt) med någonting helt nytt än att alltid fortsätta på samma spår med anabola steroider och visa lite nya kunskaper. Anabola är ju redan så vitt och stort, känns det som, så varför inte gå in på småsaker som precision? Men det är, som sagt, väldigt svårt när det är nytt! Jag tjatar ihjäl R om hur svårt det är, stackarn! Men det kommer man väl igenom det med.
Idag är A borta på fotbollsturnering och jag är hemma och glor. Det är tråkigt och smått irriterande idag känner jag. Har precis nästan klickat hem ett par fritids, -och hundbyxor som jag suktat efter. Men så stannar jag upp och tänker att... du har ju inte ens en hund Asia! Så det får vänta lite till, helt enkelt. Jag tror nog snart att jag spricker efter en hund, faktiskt. Men det är väl bara att vänta ut! Imorse fick jag lite tid för dagdrömmande om hund och när vi bor i Stockholm. Först och främst bor vi nog i brors lägenhet innan våran lägenhet är byggd (förutsatt att vi får den!) och däromkring finns en massa skog och bus att hitta på. Vi ska vara noga med att hitta bra skogar och friluftsställen att vara på med hund för bus, sök och apportering samt för att få komma iväg lite från storstan. Himla mysiga drömmar måste jag säga. Visst är det förståeligt att det pirrar i kroppen?
Om jag fick bestämma skulle vi haft hund sedan länge tillbaka. Men nu måste vi i alla fall vänta till efter sommaren när båda har sommarjobb, blä! Visst vill jag ha sommar men det är nästan så jag vill att det ska skyndas förbi så något skulle kunna börja hända! Det känns tomt här hemma, helt enkelt. När vi hade Maxi (jaktisen) här och jag gick ut på morgonen i skogen bredvid innan skolan började kände jag mig så otroligt jäkla lycklig. Visst var vädret kanon men säkerligen även i en snöstorm. När hon springer och ser så glad ut, lyder minsta vissling och kallning, busar och ger energi in i hjärtat. Tänk att få starta dagen så? Eller när hon, på morgonen, ställer sig utanför våran dörr och piper lite (ajabaja) för att hon vet att snart ska vi upp och hon får komma in och mysa en halvtimme innan. Ja, men spricker inte hjärtat då? Så öppnar man dörren och svansen går så hela bakdelen ser ut som en propeller. Sedan kommer hon och lägger sig på min sida i en perfekt sked, ibland med ansiktet mot mitt och tungan kommer ut för lite pussar. Hur fantastisk start är inte det?
Det känns som att det har klickat ordentligt med Maxi, och det är nog lite oturligt. För när vi kollar på jaktlabradorer sen så tror jag att vi kommer ha henne som jämförelse och det kan nog bli svårt. Så vi får försöka vara realistiska. Men hade hon varit till salu hade vi, utan en endaste tvekan, tagit henne ögonaböj. Men vi får, som sagt, vara realistiska och det är förståeligt att alla hundar är olika. Men hundhjärtat blir bara så översvämmat vid sådana här tillfällen att jag inte riktigt vet vad jag ska göra. Det är alltså förståeligt att jag blir tom, ensam och gråtig i stora lägenheten utan hundsvansar. Usch vilken jobbig situation ibland! Men vi får, som sagt, se vad som händer sen.
Idag är A borta på fotbollsturnering och jag är hemma och glor. Det är tråkigt och smått irriterande idag känner jag. Har precis nästan klickat hem ett par fritids, -och hundbyxor som jag suktat efter. Men så stannar jag upp och tänker att... du har ju inte ens en hund Asia! Så det får vänta lite till, helt enkelt. Jag tror nog snart att jag spricker efter en hund, faktiskt. Men det är väl bara att vänta ut! Imorse fick jag lite tid för dagdrömmande om hund och när vi bor i Stockholm. Först och främst bor vi nog i brors lägenhet innan våran lägenhet är byggd (förutsatt att vi får den!) och däromkring finns en massa skog och bus att hitta på. Vi ska vara noga med att hitta bra skogar och friluftsställen att vara på med hund för bus, sök och apportering samt för att få komma iväg lite från storstan. Himla mysiga drömmar måste jag säga. Visst är det förståeligt att det pirrar i kroppen?
Om jag fick bestämma skulle vi haft hund sedan länge tillbaka. Men nu måste vi i alla fall vänta till efter sommaren när båda har sommarjobb, blä! Visst vill jag ha sommar men det är nästan så jag vill att det ska skyndas förbi så något skulle kunna börja hända! Det känns tomt här hemma, helt enkelt. När vi hade Maxi (jaktisen) här och jag gick ut på morgonen i skogen bredvid innan skolan började kände jag mig så otroligt jäkla lycklig. Visst var vädret kanon men säkerligen även i en snöstorm. När hon springer och ser så glad ut, lyder minsta vissling och kallning, busar och ger energi in i hjärtat. Tänk att få starta dagen så? Eller när hon, på morgonen, ställer sig utanför våran dörr och piper lite (ajabaja) för att hon vet att snart ska vi upp och hon får komma in och mysa en halvtimme innan. Ja, men spricker inte hjärtat då? Så öppnar man dörren och svansen går så hela bakdelen ser ut som en propeller. Sedan kommer hon och lägger sig på min sida i en perfekt sked, ibland med ansiktet mot mitt och tungan kommer ut för lite pussar. Hur fantastisk start är inte det?
Det känns som att det har klickat ordentligt med Maxi, och det är nog lite oturligt. För när vi kollar på jaktlabradorer sen så tror jag att vi kommer ha henne som jämförelse och det kan nog bli svårt. Så vi får försöka vara realistiska. Men hade hon varit till salu hade vi, utan en endaste tvekan, tagit henne ögonaböj. Men vi får, som sagt, vara realistiska och det är förståeligt att alla hundar är olika. Men hundhjärtat blir bara så översvämmat vid sådana här tillfällen att jag inte riktigt vet vad jag ska göra. Det är alltså förståeligt att jag blir tom, ensam och gråtig i stora lägenheten utan hundsvansar. Usch vilken jobbig situation ibland! Men vi får, som sagt, se vad som händer sen.
Just nu väntar jag på att få åka till Norrtälje och hoppas verkligen att man kan bli lite klokare på det där med vuxna hundar. Förhoppningsvis kommer man inte hem med fler frågor och ännu mer tomhet, utan mer klokhet! Men jag återkommer till det, som sagt! Av alla omplaceringar jag sett är det ingen hittills som har velat omplacera en jaktlabrador så omplacering är kanske inte stor chans. Samt att det alltid förekommer många frågor kring omplacering. Men det finns också kennlar som säljer vuxna "klara" hundar som man kan hoppas på! Håll tummen bara! Igår var vi och grillade som sagt och (jag fortsätter på hundspåret) grannen kom och hälsade på med TykeTok. Det var himla skoj att få sitta där och äta (i blåsten...) och sen få busa med hund! Vi sprang runt runt runt, hoppade på stenar och bord, gick fot och lekte dragkamp med pinnar. Jag tror minsann vi blev lika trötta för vid 18 längtade jag himla mycket efter sängen och Tyke kom med oss in och lade sig på golvet och somnade på direkten, som sagt, vi var lika trötta! Så inatt sov jag verkligen gott!
Men nu får det duga för idag. Nu ska jag lägga mig i soffan och drömma, som vanligt! Hej chickens!
Men nu får det duga för idag. Nu ska jag lägga mig i soffan och drömma, som vanligt! Hej chickens!
Kommentera