Osteochondritis Dissecans. Det ni, kan ni det? Nej, inte jag heller! Vi pluggar och pluggar, och pluggar... och pluggar lite till! Nog sitter allt lite löst där, något sitter hårt men det mesta sitterlite som en post-it lapp som liksom håller på och lossnar. Ungefär så är denna kunskapen. Jag kan bara fortsätta plugga lite till och hoppas stenhårt på att juryn är snäll imorgon men också att jag faktiskt lyckas få en som jag kan! Typ, hälseneruptur. Det visar sig, som jag alltid säger. Jag är oerhört nervös men för första gången tänker jag att; ok, skiter det sig så får jag ta och grotta ned mig mer och ta det nästa gång. 5-10 minuter kan väl inte vara allt för krävande, visst? Eller så skjuter jag mig i foten nu när jag säger så...
Sen kan man tycka att det är skönt med helg, men icke! Det är full rulle nämligen. Dels har vi en hemtenta tills nästa vecka, samma dag som det är ytterligare en praktisk examination, så dessa två saker måste både skrivas på och pluggas på... Puh! Dessutom ska jag vara med min kontaktperson och hitta på något skoj, vi får se vad hen vill hitta på! Jag ska även på minkjakt som jag nämnde innan med R. Spännande minsann! På söndag ska jag även ha föreläsning/seminarum för A's grabbar. Det ska bli kul att få testa på att ha lite seminariumaktigt faktiskt. Jag tror det kan leda till fler diskussioner och mer öppen stämning, hoppas jag! Så det ska jag också hinna öva på. Hujedamig vad det är mycket att stå i på en enda helg bara, jag säger det igen; PUH!
Det blir inte lite lugnare förrän nästa helg när nästa moment påbörjas, men då hinner man liksom andas ut lite känner jag. Eller, jag hoppas på det i alla fall! Det blir även kul att åka till Norrtälje och kika på lite hundar. Jag längtar verkligen! Det känns inte alls som det gjorde för några veckor sedan (pepparpeppar...) när det verkligen var illa. Visst är det pressande med skolan och stressigt men jag försöker hitta på och planera saker att hitta på (ironiskt att minska stress med fler saker att göra va?) men då känner jag att det faktiskt, otroligt nog, finns mer än bara skolan att fokusera på. Jag vet att mycket väl kan jag bli sådär nedstämd igen med en ovilja för allting och nog kommer det ske för det går alltid upp och ner. Men jag känner att nu så försöker jag aktivt ändra på mycket mer än jag gjorde innan. Hur det blir får vi se, men nog ska vi se till att det blir bra i slutändan. Eller hur?
Men först måste jag klara av detta.. Så jag ska väl återgå till min Osteochondritis Dissecans, patellofemoralt smärtsyndrom, och Schlatters sjukdom. Jag må då tro att ni är avundsjuka på detta! Hejsvejs chickens!
Sen kan man tycka att det är skönt med helg, men icke! Det är full rulle nämligen. Dels har vi en hemtenta tills nästa vecka, samma dag som det är ytterligare en praktisk examination, så dessa två saker måste både skrivas på och pluggas på... Puh! Dessutom ska jag vara med min kontaktperson och hitta på något skoj, vi får se vad hen vill hitta på! Jag ska även på minkjakt som jag nämnde innan med R. Spännande minsann! På söndag ska jag även ha föreläsning/seminarum för A's grabbar. Det ska bli kul att få testa på att ha lite seminariumaktigt faktiskt. Jag tror det kan leda till fler diskussioner och mer öppen stämning, hoppas jag! Så det ska jag också hinna öva på. Hujedamig vad det är mycket att stå i på en enda helg bara, jag säger det igen; PUH!
Det blir inte lite lugnare förrän nästa helg när nästa moment påbörjas, men då hinner man liksom andas ut lite känner jag. Eller, jag hoppas på det i alla fall! Det blir även kul att åka till Norrtälje och kika på lite hundar. Jag längtar verkligen! Det känns inte alls som det gjorde för några veckor sedan (pepparpeppar...) när det verkligen var illa. Visst är det pressande med skolan och stressigt men jag försöker hitta på och planera saker att hitta på (ironiskt att minska stress med fler saker att göra va?) men då känner jag att det faktiskt, otroligt nog, finns mer än bara skolan att fokusera på. Jag vet att mycket väl kan jag bli sådär nedstämd igen med en ovilja för allting och nog kommer det ske för det går alltid upp och ner. Men jag känner att nu så försöker jag aktivt ändra på mycket mer än jag gjorde innan. Hur det blir får vi se, men nog ska vi se till att det blir bra i slutändan. Eller hur?
Men först måste jag klara av detta.. Så jag ska väl återgå till min Osteochondritis Dissecans, patellofemoralt smärtsyndrom, och Schlatters sjukdom. Jag må då tro att ni är avundsjuka på detta! Hejsvejs chickens!
Kommentera