Nog har man sett fram emot denna nutritionskurs bra länge, ungefär ett och ett halvt år. Men när den väl är här och en tenta väntar om 3 dagar då är det lätt att vilja skjuta upp både kurs och tenta! Det är himla typiskt.. Jag är fylld med nervositet, ångest och inte alls många motiverande känslor... Det känns trögt att få in allt i huvudet, som att det är fyllt med trögflytande mojs ibland; då är det som värst. Det är inte bara tentan (men en stor del i det hela) men det faktum att det inte sker så mycket annat. Jag blir rastlös, uttråkad och helt enkelt rejält lat.

Jag vet tammefasiken inte vad jag hade tagit mig till om det inte vore för min A. Ni ska bara veta vilka fina, motiverande, hjälpande och stöttande saker han säger till mig under denna tid. Jag tar måhända inte åt mig som en torr svamp suktandes efter vatten för jag är så envist inställd på att allt kommer gå skit och jag inte kan ett skit. Men bara det att han säger saker till mig, nya saker, om och om igen.. Och verkligen menar det! Det får jag nog arbeta på att ta till vara på, ta åt mig av och använda mig av som energi i studerandet och i dåliga stunder. Men jag är ändå oerhört tacksam över att han kan vara så positiv i stunder när jag är alldeles hemskt negativ.

Men trots det känns det halvdant nu. Jag försöker studera, läsa, få in, upprepa, prata högt för mig själv, sätta upp lappar. Ja lite allt möjligt. Men jag är så nervös och stressad ibland att det känns som en hög barriär sätts upp som inte tillåter kunskapen att sila in och användas... Men som alltid.. jag får göra mitt bästa och hoppas att det hjälper helt enkelt. Annars får man ta det på nästa försök... (Förhoppningsvis inte) Men nu har jag haft en liten paus med mat och ett avsnitt Gilmore Girls, blogginlägg så nu skall tid spenderas på att sammanfatta lite fett och därefter energiförbrukning och olika uträkningar och ekvationer. Förhoppningsvis får man inte lite extra ikväll.

Imorgon däremot finns en heldag att spendera med näsan i boken. Våran Ranty kommer över för att ge mig lite extra pedagogisk hjälp i utbyte av lite mat! Det kan nog bli kul och, som jag verkligen behöver, lärorikt. Nog hoppas jag det i alla fall! Efter fredagen ska jag i alla fall ta vara på friheten på något sätt! Kanske åka skridskor! Men nu är det åter till plugg, tack och adjö!

Mikronutrienter på dörren!

Kommentera

Publiceras ej