Två gånger på en dag, hujedamig! Jag är nog klar med hemtentan med eventuella ändringar, men stora förhoppningar det har jag definitivt inte. Vi tar det som det kommer! Jag sitter nu och väntar på Maxi så vi kan lägga oss i soffan och storgosa ihop! I övrigt tänker jag mycket på träningsupplägg och vad jag skall göra med den framtida vovven, stackars A får höra vid matbordet vareviga morgon och kväll vad jag tänker mig. Men så kan det vara!
Trots att jag verkligen ser fram emot att öva på dirigering, markering, söket, vardagslydnaden och skogsträningarna så vet jag att gå för fort fram inte kommer gynna någon av oss. Till ett nytt ställe med nya saker, utan hundar, lägenheter och nya människor, då skall jag nog inte ställa för stora krav direkt. Jag skall främst fokusera på att bygga upp en bra kontakt, tydligt ledarskap och mycket skoj! Visserligen är ju apportering så skojigt för oss båda så jag tror att lite lättare skojövningar kan bygga upp bra teambilding, så länge jag inte kräver alltför mycket på en gång. Jag skall absolut se till med att vara konsekvent, speciellt då jag säkerligen kommer bli oerhört testad så jag får stå på mig och inte tänka äsch denna gång gör väl inget.
Trots att jag verkligen ser fram emot att öva på dirigering, markering, söket, vardagslydnaden och skogsträningarna så vet jag att gå för fort fram inte kommer gynna någon av oss. Till ett nytt ställe med nya saker, utan hundar, lägenheter och nya människor, då skall jag nog inte ställa för stora krav direkt. Jag skall främst fokusera på att bygga upp en bra kontakt, tydligt ledarskap och mycket skoj! Visserligen är ju apportering så skojigt för oss båda så jag tror att lite lättare skojövningar kan bygga upp bra teambilding, så länge jag inte kräver alltför mycket på en gång. Jag skall absolut se till med att vara konsekvent, speciellt då jag säkerligen kommer bli oerhört testad så jag får stå på mig och inte tänka äsch denna gång gör väl inget.
Jag har en positiv och skön känsla, även om jag är någorlunda nervös med hur det kommer gå som ensamhund, kommer det vara stort arbete på att lämna henne ensam ibland? Kommer hon vara förtvivlad i lägenhet? Kommer begränsningen i att inte kunna gå ut och göra sina behov närsomhelst att bli jättejobbig grej att vänja sig vid? Min envisa tanke är ju att man kan lära vad som helst om man är envis nog (hehe) men jag är nervös, trots det. Sen vänjer dom sig ju så himla snabbt så förhoppningsvis blir det toppenbra!
Här bredvid finns den kanonstora skogen som är perfekt för skoj och stim, träning och arbete, gos och kärlek. Allt helt enkelt! Jag ser så fram emot att arbeta främst på apporteringen ihop, det gäller att införskaffa dummies! Jag ser även fram emot att få åka på riktig jakt och uppleva det likväl för mig själv såväl som för hund. Sedan, hörrni, ser jag så fram emot att få komma hem till en viftande svans och rumpa, en upprymd rackare, en kärlek och en värme. Jag vill tänka att hund får sin plats, sitt ställe och det skall inte vara i sängen, men min mosiga sida kommer antagligen släppa in sista halvtimmen på morgonen och mysa ihop.Det är min tanke, sedan vad det blir, det får vi se!
Jag borde ju inte höja förväntningarna såhär, det kan vända och bli helt tvärtom, uppfödaren kanske vill ha kvar henne. Det kan bli hur som helst, vi får helt enkelt vänta in beslutet och hålla tummen så jäkla hårt att dom blir vita! Ack denna väntan är förjäklig.. Men förhoppningsvis värd det!
Nu ska jag vänta in Maxi så vi kan lägga oss ihop i soffan och mysa sådär härligt som vi alltid gör!
Kommentera