Ja, nu var det ju några dagar sedan och vi har hunnit vara i Norrtälje samt så har jag hunnit ha två inskolningsdagar! Vad tar vi först? Inskolningen va? Ja, det gör vi! Som sagt så var det inskolning hos min nya brukare och det känns suuuuperbra! Det är verkligen kul, man får vara lite på tårna, ha roliga samtal, hinna ta det lugnt men även skratta mycket. Det känns skönt och avslappnat och bra! Nu har jag ännu inte haft 26h pass eller gjort så mycket själv men på tisdag ska jag påbörja mitt första själv från 7.30 till 15.00, så då får jag göra hela morgonrutinen själv men med stöd. Allt annat känns överkomligt och jag lär mig under tiden jag håller på, så det känns kanon! Jag ser fram emot dygnspassen, faktiskt. Det känns bra! Så förhoppningsvis har jag en rolig och givande sommar framför mig, och även fortsatta sista året i skolan!
Men! Det sista året kanske blir annorlunda. Hur då? Jo, vi kanske har hund då! Kanske! Antagligen! Men kanske! Det är mycket tänk och fnul runt det. Men vi hälsade på i Norrtälje och fick se vovvarna arbeta och det var hur fantastiskt kul som helst. Jag och A fick en hund vid varsinn sida och jag fick en tjej som kallas B (Bee), 2 år på våran årsdag blir hon! (I september alltså). Det kändes roligt. Det var lite svårt dock för hon var vääääldigt lyhörd på mattes röst såklart så det var lite knep och knåp när vi gick utan koppel men stundvis så gick det superbra och hon kom till mig, så det kändes väldigt pirrigt! Vi mailade rätt snabbt och sa att vi var intresserade av henne men gav henne tid till att bestämma sig.
Vadå bestämma sig? Jo, B är ju som sagt snart 2 år. Alltså tränad med uppfödarna under denna tid och en del av flocken. Alltså är det kanske inte ett väldigt lätt beslut att släppa henne och kan behöva lite betänketid hur det skulle kännas. Men som tur är så är det inte alldeles jättelångt bort så vi kan komma på besök, kanske träna ihop eller dylikt. Om hon inte skulle vilja sälja B så finns kontakten där och vi kan prata om att köpa någon annan, även om B kändes super! Om hon känner att det kändes bra med oss så får vi ha henne på prov efter sommaren och se hur det känns. Det är ju så att dom är uppfödda där och bor i kennlar, alltså inte lägenhetsvana, trappor, hissar, ensamhund m.m. Det blir alltså inte så lätt att bara ta över en hund även om den är 2 år. Vi kommer få arbeta med henne, visa att hon får gå ut och kissa när vi går ut och så vidare. Men förhoppningsvis går det bra och man kan bygga upp något, oavsett vad för hund det blir!
Jag har pratat lite med min kompis E i Enköping som precis tagit jägarexamen om att få följa med på lite apportering med henne (om det nu blir B!). Det kunde gå att lösa samt att vi har en jägare precis här hos oss som man säkerligen kan få vara med ibland. Det känns bra, och kul! Men det är ingenting som skulle ske direkt. Först och främst skall det byggas på allt annat och hon skulle ha fullt upp med det nya stället. Förhoppningsvis skulle det gå bra för henne (som sagt, om det nu blir B) med att vänja sig vid detta och med oss. Jag kan tänka mig att det blir lite jobbigt utan alla andra hundvänner men det ordnar sig nog! Öva, öva, öva! Jag läser i boken "Retrievern som apportör" efter övningar, vad att tänka på m.m. så att man kan fortsätta träna ordentligt och bra utan att förstöra dessa två arbetande år. Hur som helst så blir det nog bra!
Som ni förstår är jag pirrig och hoppas verkligen att det blir något efter sommaren. Vi har enats om att jag köper hunden då det är jag som verkligen vill ha så får A känna efter lite med allting, hur som helst är det bådas hund bara det att jag får stå för dom stora sakerna så som att planera in hundvänligt jobb, hur det blir med resor, jaktkontakter m.m. Det tror jag kan bli bra! Självfallet är det en nöt att knäcka, vilka arbetsplatser tillåter hund? Men det får man söka efter senare och jag tycker mig känna att det är fler och fler som tillåter hund. Men! Det hittar vi nog! Jag har alltså velat ha hund i heeeela mitt liv (truuue story!!) och jag känner att studentiden hade varit kanon egentligen då det sällan är heldag i skolan, man har tid till träning, umgänge, promenader o.s.v. Men det blir lite senare och sista året är helt ok. Samt att det känns som bra timing med jobbet nu som kan generera hyfsat bra med pengar för att känna sig säker. Så håll tummen hörrni att det blir av! Det gör jag, stenhårt!
Vi var även på hotell som min kära A bjöd mig på i tidig födelsedagspresent. Vi badade bubbelpool, vilade, tog det lugnt, diskuterade stora frågor, åt middag och ja lite lugnt helt enkelt. Dock var det ju den stora hundfrågan i luften och togs upp titt som tätt av eran lilla Asia här. Det blev lite mycket ibland men jag kan ju haka upp mig... som ni vet! Så hemvägen var tyst och mitt huvud var fyllt av frågor och än den ena stunden var jag förtvivlad över att det inte blir hund och andra stunden var jag skarpt bestämd att det skulle bli av. Så det var lite jobbigt och det blir så ibland. Jag går upp och ner i denna fråga för att jag känner mig mer eller mindre osäker på huruvida det faktiskt kommer gå. Men sen säger man ju att allt går om man vill, eller hur? All planering förstörs inte för att man skulle ha hund, tycker jag! Men överlag var det skönt att komma iväg på en tripp måste jag säga!
Men tillsvidare, och tills sommaren kommer, och svaret från uppfödaren för den delen också, så får jag fokusera på skolan. Nu är det en hemskrivning om doping (som ni vet) som ännu håller på. Den är jobbig som attan men det är bara att söka på, hur man nu hittar mellan alla 1048953 tabbar jag har öppna om betablockers... Just det, en instickare. Mina byxor har kommit, HEJA! Men! Sen visar det sig att dom är för små, vaaafaaan! Så det är bara att skicka tillbaka för en större storlek som förhoppningsvis passar (jäkla barnstorlekar!) så dom kan börjas använda. Imorgon (eller söndag) kommer Maxi också men då får vi bara träna i byxor som vanligt. Lilla tjejen! Men tills dess måste jag återgå till detta arbete! Heja heja friskt humör! Ha det gott chickens!
PS. Lite bilder nedan sedan senast! Bad, myspys med världens bästa TykeTok och lite utsikt! :-)
Men! Det sista året kanske blir annorlunda. Hur då? Jo, vi kanske har hund då! Kanske! Antagligen! Men kanske! Det är mycket tänk och fnul runt det. Men vi hälsade på i Norrtälje och fick se vovvarna arbeta och det var hur fantastiskt kul som helst. Jag och A fick en hund vid varsinn sida och jag fick en tjej som kallas B (Bee), 2 år på våran årsdag blir hon! (I september alltså). Det kändes roligt. Det var lite svårt dock för hon var vääääldigt lyhörd på mattes röst såklart så det var lite knep och knåp när vi gick utan koppel men stundvis så gick det superbra och hon kom till mig, så det kändes väldigt pirrigt! Vi mailade rätt snabbt och sa att vi var intresserade av henne men gav henne tid till att bestämma sig.
Vadå bestämma sig? Jo, B är ju som sagt snart 2 år. Alltså tränad med uppfödarna under denna tid och en del av flocken. Alltså är det kanske inte ett väldigt lätt beslut att släppa henne och kan behöva lite betänketid hur det skulle kännas. Men som tur är så är det inte alldeles jättelångt bort så vi kan komma på besök, kanske träna ihop eller dylikt. Om hon inte skulle vilja sälja B så finns kontakten där och vi kan prata om att köpa någon annan, även om B kändes super! Om hon känner att det kändes bra med oss så får vi ha henne på prov efter sommaren och se hur det känns. Det är ju så att dom är uppfödda där och bor i kennlar, alltså inte lägenhetsvana, trappor, hissar, ensamhund m.m. Det blir alltså inte så lätt att bara ta över en hund även om den är 2 år. Vi kommer få arbeta med henne, visa att hon får gå ut och kissa när vi går ut och så vidare. Men förhoppningsvis går det bra och man kan bygga upp något, oavsett vad för hund det blir!
Jag har pratat lite med min kompis E i Enköping som precis tagit jägarexamen om att få följa med på lite apportering med henne (om det nu blir B!). Det kunde gå att lösa samt att vi har en jägare precis här hos oss som man säkerligen kan få vara med ibland. Det känns bra, och kul! Men det är ingenting som skulle ske direkt. Först och främst skall det byggas på allt annat och hon skulle ha fullt upp med det nya stället. Förhoppningsvis skulle det gå bra för henne (som sagt, om det nu blir B) med att vänja sig vid detta och med oss. Jag kan tänka mig att det blir lite jobbigt utan alla andra hundvänner men det ordnar sig nog! Öva, öva, öva! Jag läser i boken "Retrievern som apportör" efter övningar, vad att tänka på m.m. så att man kan fortsätta träna ordentligt och bra utan att förstöra dessa två arbetande år. Hur som helst så blir det nog bra!
Som ni förstår är jag pirrig och hoppas verkligen att det blir något efter sommaren. Vi har enats om att jag köper hunden då det är jag som verkligen vill ha så får A känna efter lite med allting, hur som helst är det bådas hund bara det att jag får stå för dom stora sakerna så som att planera in hundvänligt jobb, hur det blir med resor, jaktkontakter m.m. Det tror jag kan bli bra! Självfallet är det en nöt att knäcka, vilka arbetsplatser tillåter hund? Men det får man söka efter senare och jag tycker mig känna att det är fler och fler som tillåter hund. Men! Det hittar vi nog! Jag har alltså velat ha hund i heeeela mitt liv (truuue story!!) och jag känner att studentiden hade varit kanon egentligen då det sällan är heldag i skolan, man har tid till träning, umgänge, promenader o.s.v. Men det blir lite senare och sista året är helt ok. Samt att det känns som bra timing med jobbet nu som kan generera hyfsat bra med pengar för att känna sig säker. Så håll tummen hörrni att det blir av! Det gör jag, stenhårt!
Vi var även på hotell som min kära A bjöd mig på i tidig födelsedagspresent. Vi badade bubbelpool, vilade, tog det lugnt, diskuterade stora frågor, åt middag och ja lite lugnt helt enkelt. Dock var det ju den stora hundfrågan i luften och togs upp titt som tätt av eran lilla Asia här. Det blev lite mycket ibland men jag kan ju haka upp mig... som ni vet! Så hemvägen var tyst och mitt huvud var fyllt av frågor och än den ena stunden var jag förtvivlad över att det inte blir hund och andra stunden var jag skarpt bestämd att det skulle bli av. Så det var lite jobbigt och det blir så ibland. Jag går upp och ner i denna fråga för att jag känner mig mer eller mindre osäker på huruvida det faktiskt kommer gå. Men sen säger man ju att allt går om man vill, eller hur? All planering förstörs inte för att man skulle ha hund, tycker jag! Men överlag var det skönt att komma iväg på en tripp måste jag säga!
Men tillsvidare, och tills sommaren kommer, och svaret från uppfödaren för den delen också, så får jag fokusera på skolan. Nu är det en hemskrivning om doping (som ni vet) som ännu håller på. Den är jobbig som attan men det är bara att söka på, hur man nu hittar mellan alla 1048953 tabbar jag har öppna om betablockers... Just det, en instickare. Mina byxor har kommit, HEJA! Men! Sen visar det sig att dom är för små, vaaafaaan! Så det är bara att skicka tillbaka för en större storlek som förhoppningsvis passar (jäkla barnstorlekar!) så dom kan börjas använda. Imorgon (eller söndag) kommer Maxi också men då får vi bara träna i byxor som vanligt. Lilla tjejen! Men tills dess måste jag återgå till detta arbete! Heja heja friskt humör! Ha det gott chickens!
PS. Lite bilder nedan sedan senast! Bad, myspys med världens bästa TykeTok och lite utsikt! :-)
1 kommentarer
Jossan
12 Jul 2015 13:02
Kul att läsa din blogg och din passion inför det nya hundlivet! Hundlivet är verkligen fantastiskt !!
Kommentera